Mina erfarenheter från bildlektionerna i grundskolan var att man fick lära sig om man var bra eller dålig på att rita
Jag lärde mig också att mitt bildintresse och min kreativitet inte var värd särskilt mycket, eller ingenting alls.
Varken elever eller lärare verkade tycka att bildämnet var viktigt och så som undervisningen var utformad så var det kanske inte det heller. På utvecklingssamtalen var mitt betyg i bildämnet sällan ens utskrivet och min klassföreståndare sa "att du är bra på att rita vet vi ju redan". Inte ens bildläraren själv verkade särskilt intresserad av sitt ämne. Hon satt mest vid sin dator och någon återkoppling eller hjälp hade hon inte tid för. Resultaten (som jag jobbade ihop dagarna innan allt skulle in) var vad hon bedömde vid betygssättning.
Gymnasiebilden var inte bättre. Vi fick bland annat
välja ut ett känt konstverk, dela in det i rutnät och sedan göra en exakt kopia. Jättespännande! Hur en bra bildlektion kan se ut vet jag inte eftersom jag knappt varit med om det själv.
Nu har vi ju en ny läroplan och bildämnet har förhoppningsvis förändrats på många skolor och med nya lärare, men för att hålla lågan vid liv tänkte jag skriva ner några anledningar till varför vi ska bli bildlärare:
1. För att bildlektionerna inte ska vara något trevligt avbrott från de "riktiga" teoretiska ämnena (=ämnen där kunskapen är mätbar och därför, av någon konstig anledning, värderas så högt). Vi ska bli lärare för att visa att BILD ÄR VIKTIGT och elever (+personal) måste förstå VARFÖR vi läser bild.
2. Bild är ett kommunikativt ämne som lär elever att gestalta, problematisera och tolka tankar och erfarenheter. Det är ett uttrycksmedel som kan underlätta identitetssökandet genom att på olika sätt, få oss att öppna upp och ta del av alla möjliga olika tankar och idéer.
3. I dagens kommersiella konsumtionssamhälle blir vi så matade med reklam, intryck, budskap och bilder och bildämnet måste finnas för att vi ska kunna lära oss att sålla bland allt vi ser. Vi måste lära oss att se det viktiga, det man mår bra av. Analytiska och källkritiska diskussioner passar sig utmärkt i vårt ämne!
4. Eleverna behöver kunna reflektera över och känna sig delaktiga i sin samtid. Vilken ingång passar då bättre än att vara lite involverad i den kulturella sfären? Många elever har inte med sig den delen hemifrån och därför behövs skolan, och i synnerhet bilden, för att de ska lära sig att uppskatta det. Annars finns risken att de direkt avfärdar allt vad konst och kultur innebär och hur slutar det om vi bara har sådana människor till toppolitiker? Eller är det förresten inte där vi befinner oss idag?
5. Visst är kultur nöje och underhållning, men det handlar också om professionella reflektioner, verksamma kulturarbetares syn på vårt samhälle, som vi på klassrumsnivå kan diskutera. Har eleverna något att utgå från kan de kanske få en djupare inblick i vad de själva tänker och även träna sig i att ta mer plats och tänka mer kreativt.
1. För att bildlektionerna inte ska vara något trevligt avbrott från de "riktiga" teoretiska ämnena (=ämnen där kunskapen är mätbar och därför, av någon konstig anledning, värderas så högt). Vi ska bli lärare för att visa att BILD ÄR VIKTIGT och elever (+personal) måste förstå VARFÖR vi läser bild.
2. Bild är ett kommunikativt ämne som lär elever att gestalta, problematisera och tolka tankar och erfarenheter. Det är ett uttrycksmedel som kan underlätta identitetssökandet genom att på olika sätt, få oss att öppna upp och ta del av alla möjliga olika tankar och idéer.
3. I dagens kommersiella konsumtionssamhälle blir vi så matade med reklam, intryck, budskap och bilder och bildämnet måste finnas för att vi ska kunna lära oss att sålla bland allt vi ser. Vi måste lära oss att se det viktiga, det man mår bra av. Analytiska och källkritiska diskussioner passar sig utmärkt i vårt ämne!
4. Eleverna behöver kunna reflektera över och känna sig delaktiga i sin samtid. Vilken ingång passar då bättre än att vara lite involverad i den kulturella sfären? Många elever har inte med sig den delen hemifrån och därför behövs skolan, och i synnerhet bilden, för att de ska lära sig att uppskatta det. Annars finns risken att de direkt avfärdar allt vad konst och kultur innebär och hur slutar det om vi bara har sådana människor till toppolitiker? Eller är det förresten inte där vi befinner oss idag?
5. Visst är kultur nöje och underhållning, men det handlar också om professionella reflektioner, verksamma kulturarbetares syn på vårt samhälle, som vi på klassrumsnivå kan diskutera. Har eleverna något att utgå från kan de kanske få en djupare inblick i vad de själva tänker och även träna sig i att ta mer plats och tänka mer kreativt.
6. Om vi nu efterlyser kreativa entreprenörer på arbetsmarknaden idag och om Sverige ska ligga i framkant i den globala konkurrensen, måste skolan våga ge eleverna en chans. Kreativ kompetens måste värdesättas högre och istället för att lägga till nya fancyfancy entreprenörskapskurser på gymnasiet - varför inte utveckla bilden till ett vettigt ämne med den status det förtjänar, istället för att göra om det till en valbar (och onödig) kurs?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar