Seminariet som vi hade i tisdags var väldigt roligt och jag tycker att allt gick bra. Jag var i gruppen som pratade om de olika estetikerna som Thavenius tar upp i Skolan och den radikala estetiken, de andra gick igenom lite av Bildämnets historia. Det kändes som ett bra sätt att återigen gå igenom litteraturen på. De olika estetikerna har jag redan skrivit ganska mycket om så det behöver jag inte ta igen.
Den andra litteraturen THIS WEEK: Det kreativa ögat; perception, semiotik och bildspråk av Bengt Lindgren och Gert Z Nordström. Hur dagens tekniska utveckling bidrar till att vi i så hög grad ständigt är omgivna av bilder och information, diskuteras. "Den synliga världen och informationen om densamma tycks smälta samman..", skriver Bengt Lindgren i bokens andra kapitel (ja, såg att det inte var ett utskrivet kapitel först efter att jag läst) men det fanns ändå mycket i det kapitlet, och de andra, som var intressant. Vad vi nu definierar som verklighet, är en helt annan sådan än för bara 50 år sedan, eftersom det verkliga ständigt är omgivet av andra perspektiv på just verkligheten, i medier. Sedan beskriver han tre begrepp som handlar om människan i förhållandet till mediet, på vilket sätt vi tar del av det. Det kan ske via Direkt mediering, som är ett försök till realistisk framställning, till exempel inom måleriet. Sedan finns det mediet vi tar del av via skärmar, "fönstermodellen", det tekniska som här kallas Hypermediering och slutligen Remediering; när framställningen går in i/görs om i ett annat medie, det kan till exempel ske i syfte att hylla det någon annan skapat. Sedan snabbaste genomgången av:I våra tecken finns det uttryck och innehåll, uttrycket, skriver Gert Z Nordström, är konkret och innehållet mer abstrakt. Sedan beskrivs tecknens arbiträra (verbalspråkliga)och motiverade (ikoniska) skillnad. Språket, det arbiträra, medför här att ordet betyder en sak för de som talar samma språk, kan du inte språket säger ordet heller inte så mycket, men ser du en ikonisk bild på det som ordet betyder är det ofta detsamma över hela världen.
Vilande (definierade, triviala finns med här - passiva) och aktiverade tecken (öppna för tolkning, samstämmiga-måste förklaras för att sändaren inte ska missförstås, kreativa - finns utrymme för nya kombinationsmöjligheter). Extra mycket talade vi om Syntagm (det sammanställda, hur man sätter ihop och förhåller sig till det urval som vi kan kalla)och paradigm (det urval sändaren gör för bildspråket) under seminariet med Rebecka Nordström.
Hur skolämnet Bild tagit olika riktningar och vart det just nu är på väg, står det om i kapitel 9- mot kultur, samhälle, det digitala, det traditionella eller ska det handla mer om det kommunikativa? Den begränsade tiden gör det svårt för alla de traditionella, praktiska konstteknikerna att få tillräckligt med plats. Alternativet är att man fokuserar mer på det kommunikativa. Alltså, istället för att det är så inriktat på konst, design hantverk, slöjd, det praktiskt-estetiska skulle man alltså kunna fokusera mer på det gestaltande, kritiskt granskande, samhällsomfattande och öppna ämnet? Via ingången från det praktiska. Inom Bilden skulle man alltså kunna ha chans att plocka till sig lite av varje av det man tycker är viktigt. I ett ämne som har så mycket gott att hämta blir det skÖöj, tror jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar