(v.7) Veckoreflektion

Den här veckan har vi läst Ur skolan och den radikala estetiken som är skriven av Jan Thavenius. Jag tänkte skriva lite om hans uppfattning av hur de olika estetikerna hänger samman och tar sig i uttryck i skolan. Nu när det finns en beskrivande modell för estetikerna i skolan, tycker jag att det är viktigt att vi sätter oss in i den och försöker se hur och var en förändring behövs. Thavenius skriver själv att vi är i behov av fler analyser av det han kallar den modesta estetiken i skolan och dess förhållande till övriga estetiker. Tyckte även att den här rapporten, http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskriften/2005/Nr%201_2005_pdf/Thavenius.pdf också skriven av Thavenius, verkade rätt bra, så ett tips är att läsa den! Nu har jag mest skumläst både den och kapitlena i boken, så risken finns att jag har fått flera saker om bakfoten, men skriver lite kort om det I ALLA FALL...

Den modesta estetiken i skolan beskrivs som marginaliserad, hämmad och utan någon riktigt central roll i skolan. Den innehåller inte något utrymme för reflektion kring lärandet. Konsten och bildämnet ses mest som ur ett terapeutiskt syfte som "underlättar" och stimulerar annat lärande. Det ses ganska kravlöst, isolerat och lite som en vilostund. Som ämnet Bild ser ut idag, befinner det sig till allra största del i den modesta estetiken. Marknadsestetiken handlar om samhällets ekonomiska, religiösa och politiska intressen. Den har kommit till på grund av samhällets kapitalstarka aktörers vinstintresse och deras vilja att växa sig ännu starkare. Allt vi ser idag ska ha en tilltalande förpackning, vara medialt gångbart och styra våra önskedrömmar, begär och livsmål. Den här estetiken innefattar allt ifrån utnyttjandet av vår otrygghet till hur vi påverkas av populärkulturen omkring oss - en kultur som i den modesta estetiken inte hanteras på ett vettigt sätt. Det handlar om PEEENGAR, en arbetsmarknad som styr och en konsumtionskultur som har förvandlat estetiken till en vara. Svaret på hur vi kan förändra denna, mycket deprimerande utveckling finner vi i DEN RADIKALA ESTETIKEN. Här handlar det om känsla, förnuft, erfarenhet och fantasi. Det är öppen, ifrågasättande estetik som inte innehåller några bestämda sanningar. Nyfikenhet, osäkerhet och frågor styr undervisningen och med kritiskt förhållningssätt kan man djupdyka i saker samhället vill att vi ska blunda för. Den här estetiken symboliserar mycket den plats där konsten befinner sig idag. Thavenius skriver att skolans ingång till lärande borde utgå ifrån den här estetiken och i ett socialt sammanhang skulle lärandet bli alltmer meningsfullt och lärorikt. Eftersom konsten innehåller utrymme till diskussioner och dialoger utifrån ett kritiskt och analytiskt perspektiv behöver vi få in mer av konstens metod i skolundervisningen. Det hade kunnat ge eleverna möjlighet till att se allt de lär sig i ett mer komplext sammanhang och få en klarare bild av hur allt hänger ihop och vad det är som styr och påverkar oss som individer.